tekniken tar över
Det kanske bara är jag, eller har inte tekniken blivit en lite för stor del av våra vardagliga liv? Nog för att den har underlättat och att det må hända vara en naturlig del av människans utveckling, men jag tänker främst på användandet av mobil och dator. Framförallt våra mobiltelefoner.
Bland det värsta jag vet är när man träffar några vänner och så snart det blir tyst i bara en sekund tar alla upp sina mobiler och börjar knappa med dem. Man har något sms att kolla, instagramfeeden att uppdatera osv. Vi är konstant uppkopplade och vill alltid veta vad alla gör och göra alla uppmärksamade på vad vi själva gör. Men det här med att sitta i en soffa eller på ett fik med en fin vän framför sig och en god kopp te i handen, varför kan vi inte uppskatta det utan att ta fram våra mobiler varannan sekund? Kan vi inte vara bekväma nog i att det är naturligt att bli tyst i fem sekunder för att hitta en ny tråd eller tanke att ta tag i att diskutera, eller kanske för att hämta andan?
Jag har frekvent börjat lägga ifrån mig min telefon. Faktiskt. Och det är så skönt. Jag har den i jackfickan när jag träffar vänner, jag har som regel att inte uppdatera telefonen när jag ligger i sängen och ska sova/nyss har vaknat, jag försöker låta bli att kolla efter sms mellan seten under träningspassen, jag försöker att inte titta på skärmen varannan minut när jag sitter på tåget/bussen. Och allt det här gör jag för att minska någon slags inre stress som är där och pickar konstant. Det här behovet att uppdatera sig.
När jag är med mina vänner ska de ha min fullständiga uppmärksamhet, det är de minst sagt värda. De ska inte behöva konkurera med en mobil. Mitt sovrum ska vara förknippat med lugn och ro, inte en manisk känsla av att behöva ta upp mobilen och uppdatera mig bara för att jag vet att någon kan ha smsat, eller att någon kan ha uppdaterat insta eller twitter. Min träning ska vara givande och effektiv och min tid. Jag kan absolut låta telefonen vara under en timmes träningstid. Och jag ska kunna slappna av nog under en resa att jag inte behöver kolla allting var femte minut på grund av att jag är uttråkad. Jag kan läsa en bok, titta ut, lyssna på musiken, lyssna på allt runt omkring, göra avslappningsövningar, vad som helst. Men inte titta på mobilen.
Detta är i allra högsta grad ett aktivt val som jag gör, för att jag mår bra av det. Men jag tror i allmänhet att vi har utvecklat en stress angående våra telefoner och användandet av dem. Att bli stressad över att man inte har den i närheten eller inte kunna kolla den under en tenta eller ett möte är ett illavarslande tecken. Tänk efter på när och hur du använder din telefon. Fyller det alltid ett syfte? Kan du göra något mer givande med den tiden? Självklart har våra mobiler positiva funktioner, men det får inte gå till överdrift.
