att vara ineffektivt effektiv
Det här med multitasking, hörrni. Vad tycker ni om det? Min spontana tanke är att det är bra, så länge det sker spontant och man har kontroll över situationen. Men när man planerar att göra tusen saker samtidigt, då känner jag att det har gått för långt.
Ofta när man försöker vara effektiv vill man ju göra allt på en gång så att det blir gjort snabbare, men blir det verkligen det? Blir man inte bara stressad? Något jag lyckas med flera gånger i veckan är att försöka packa väskan, bädda sängen, städa av matbordet och gå på toa - samtidigt och inom tidsramen för att jag borstar tänderna. Oftast går det åt pipan och jag blir ännu mer stressad för att det blir fumligt. Men något som jag däremot brukar göra, och som funkar, är att jag diskar medan maten står på spisen/iugnen.
Jag tror alltså att man lär välja sina tillfällen när man vill vara effektiv och multitaska. Om det nu är så effektivt? Att sitta och skriva på tre mejl, ett dokument, ett sms och läsa en bok samtidigt, blir det verkligen effektivt? Eller skulle vi faktiskt, när det kommer till kritan, tjäna på att göra en sak i taget istället för att sitta mitt i röran med tankarna åt alla håll.
Så vi kanske ska tänka efter lite nästa gång vi försöker vara omänskligt effektiva? Låt det du ska göra ta den tid det behöver, bli bra gjort och gå sedan vidare till nästa projekt. Om det inte finns utrymme för att vara en liten supermänniska alltså. Finns det risk att det blir rörigt, så låt bli. Finns det chans att det faktiskt blir effektivare, så kör på! Men tänk på stressen. Som sagt, multitasking ska vara effektiviserande, inte stressande. Leder det till onödig stress är det inte värt all effektivitet i världen. Så våga stanna upp, sortera tankarna och fråga dig själv om det är värt det.
